förlossnings berättelse

Allt började med att jag och J var ute på promenad på fredagen och gick på cafe för att njuta av en god latte. Vi hann typ sätt oss ner så började sammandragningarna komma ganska tätt, typ var femte minut. Så J vila ju gå hem då direkt för att han blev så orolig men vi gick en sväng å köpte lite godis (jag trodde att jag ville ha de senn på bb men så va de ju int riktigt). Senn när vi kom hem såg vi på film å sammandragningarna började göra ganska ont å kom fortfarande tätt. Så jag ringde till bb och dom sa att jag kunde komma inn då jag tyckte att de kändes som om jag ville det. Så jag drack lite mera hallonbladste och senn åkt vi iväg.
När vi kom till bb så satt dom mig på ctg kurva och värkarna var nog helt okej men var för korta och hade inte gjort nå värkan. Så dom sa att vi kunde stanna på familjerum å vänta eller åka hem och komma tillbaka senare.
Så vi åkte till pirilö för att gå i bastu, men före bastun fick jag lite blödningar så de blev inte så mycke bastande.
Åkte hem och såg på let's dance. Värkarna började ta helt vansinnigt sjukt, men jag ville inte säga de till J för jag tänkte att jag kunde hålla ut tills Samantha programmet var slut för jag tycker de e så roligt. Men J märkte nog tillsist att jag typ höll på å dö så då fick vi åka inn me ilfart.
När vi kom inn igen hade det fortfarande inte hänt något fast värkarna var längre nu.
Jag började nästan tänka att jag ville ge upp, tyckte ja hade haft så himla ont å jag hade inte ens öppnats en cm!
Jag fick muskelavslappnande och vi gick och la oss. Började få lite panik för värkarna gjorde så ont men så gick vattnet.
När barnmorskan kom inn sa hon att nu fanns de ingen återvändo att nu sku barnet faktist komma inom ett dygn. Hon gjorde undersökning å jag var upp 3 cm.
Jag bad om nå sorts värkmedicin å fick lustgasen brevid sängen så jag satt å andades lustgas hela natten.
Klockan 7 kom de inn två nya barnmorskor å jag var upp 7 cm så dom sa att dom sku gå å ställ fram i förlossningssalen. Då började de kännas ganska pirrigt, fast man kunde ju int tänka på så mycke för man måste koncentrera sig så mycke på andningen.
Så vi förflyttades till förlossningssalen och jag fick pompa på en boll. Då fick jag otrolig värk i ryggen så ja sa att jag ville ha nå medicin för de. Men dom ville int ge mig nå nåmer så dom sprutade in såndän aquadrops under huden på ryggen (bara vanligt vatten) och de sved som nå som int ens går att förklara! De gjorde så himla ont, men det hjälpte.
Så efter en stund så kunde jag int mera andas lungt så jag fick ta bort lustgasen emellan och flämta. Så i samma veva sa ja till barnmorskan att nu vill jag börja krysta. Men hon ville vi sku vänta ennu. Så jag fick ta en förlossningsposition men fick inte krysta på en stund. Senn när jag väl fick börja krysta så gjorde de så ont så jag vågade inte ta i.
När jag endå fått krystat fram lite av huvudet så märkte dom att navelsträngen var runt halsen två varv, då blev de lite brådis och mina värkar avtog. Så jag bet tag i Js arm och tryckte ut lilla Aaron. Så en stund efter de då J hade klippt av navelsträngen så hade jag honom där på mitt bröst. Den känslan går ju absolut inte att beskriva. Helt underbart!
Så Aaron föddes klockan 11:23. Han vägde 3270 gram och var 51 cm lång.
Hela förlossningen beräknade dom att tog 7 å en halv timme och krystningsskedet 25 minuter. Så ganska snabbt gick de nog fast det inte kändes som det.
Nu efteråt känns de bara som om de va ganska roligt, å barnmorskorna tyckte jag att var fantastiskt bra.

Fast, jag har nog glömt min dröm om att bli barnmorska nu. Jag tror nog jag ska satsa på något annat ;)



Kommentarer
Postat av: Anonym

Oj vilken berättelse! Allt låter så otroligt så man vet ej vad man ska kommentera, förutom: Duktigt Jennis, bra jobbat! :D

2009-02-27 @ 21:45:20
Postat av: Anonym

// Cissi ;)

2009-02-27 @ 21:45:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0